söndag 16 oktober 2005

Skrivet i sten

Vittnesbördet om människans öde

Det finns mycket som tyder på att "draktiden" på jorden, samtida med jättarnars tid och tiden före syndafloden, var en tid då jordens djurliv och människoliv hade blivit besmittat genetiskt, av demoniskt DNA.

BILDEN: Baluchitherium Skull

En sak som slår mig, vid eftertanke, är den likhet man kan se mellan dinosaurieskelett, och de demoniska varelser människor menar sig ha sett i syner, drömmar och, i vissa fall, näradöden-upplevelser.

Demoner tycks ofta vara en slags hybrider mellan människor och djur, onda andar efter monster som en gång levt på jorden. Demoner är inte fallna änglar utan barn till fallna änglar, och denna avkomma är alltså resultatet av fallna änglars beblandelse med både människor och djur.

Jag är övertygad om att det i museisamlingar världen över finns skelett efter sådana varelser, men eftersom forskningen inte erkänner den sortens hybrider, tolkas fynden som att två olika individer, en människa och ett djur, hittats på samma plats. Och de fynd som inte kan ges en acceptabel förklaring (jättemänniskoskallar med horn t.ex) stoppas antagligen undan i något förråd, där de lämnas att vittra bort.

De antika "sagorna" innehåller många vittnesbörd om dessa hybrider. Dels jättarna, som var avkomma till människor och de fallna änglarna, men också monstren, som alltså var avkomma mellan djur och fallna änglar.

Gripar, sfinxer, drakar, kentaurer, cykloper - Bibeln bekräftar indirekt dessa varelsers existens, genom att kortfattat berätta om en av dem, jättarna. Det är antagligen av omsorg om läsarna vi slipper höra mer om dem. Men de övriga är omvittnade i några "sido-bibliska" skrifter, med detaljer som överensstämmer så väl med antikens berättelser och andra samtida folks berättelser, runt hela jorden, att det inte kan vara en slump eller sammanträffande.

(Med sido-bibliska skrifter menar jag skrifter som inte ingår i Bibelns kanon, men som omnämns eller citeras i Bibeln, och därmed av den Helige Ande har givits en viss trovärdighet även om de inte tagits med i den Heliga Skrift: Enoks bok, Den rättfärdiges bok, m.fl.)

Man behöver heller inte mycket fantasi för att inse, att om de fallna änglarna idkade umgänge med människan, en för dem till viss del främmande varelse, så var steget inte så långt till att också idka umgänge med djur. Sådant förekommer ju hos människan själv, särskilt i de fall där hon börjat överge skapelseordningen. Änglarna såg att de fick avkomma, och de insåg att de med denna kunde utplåna Guds äkta ekosystem och införa ett nytt, eget, med helt andra planer för framtiden. De försökte ta över jorden helt enkelt, och införa en ny ordning där Lucifer, deras herre, skulle vara gud.

Därför kom syndafloden, och det var också därför som bronsålderskulturen, i den tidiga delen av vår tidsålder, utplånades genom en serie mindre katastrofer. Andra fallna änglar hade då återupptagit hybridiseringsplanerna, men Gud hade också då ett motmedel mot dem.

Detta är vad som sker när människan överskrider naturens gränser. Hon anar inte vilken avgrund hon öppnar när hon överger den naturliga reproduktionen. Hon syndar mot sin egen art, sin egen existens som art på denna jorden, och förstår inte att det måste leda till dom, till att naturen med dess inneboende system för reglering, kommer att slå tillbaka mot henne.

De här varelserna försvann från jorden, och med dem större delen av de civilisationer som då levde i symbios med dem. Några få, som klarat sig undan från att besmittas genetiskt och moraliskt, klarade sig undan och fick bilda nya släkten.

Vi vet att nutidens människa förr eller senare kommer att möta samma öde, vi har själva skapat de vapen som kommer att utplåna oss. Undergången för detta släkte, som nu är på väg in i ett liknande skede av artbeblandelse, initierat genom den sodomitiska, gränsöverskridande världsrörelsen, är oundviklig. Vi vet det, och kan inget göra åt det.

Människan tror under förra seklet att hon har nått höjden i sin utveckling, och mitt i denna yra kläcker någon idén om kärnvapnet. Skulle det vara en slump? Nej, någon eller någon kraft i naturen har sedan länge förberett detta ondskefulla släktes undergång, genom att ge åt människan själv hennes självmordsvapen, hennes giftbägare.

Samma kraft, samma hämnare, kommer också att låta någon av oss trycka på avtryckaren, när alla buffertar, alla förråd av naturens motmedel är uttömda, och bara sönderfall återstår för en ny genmanipulerad och okänd skapelse.

Vi har bevisen - för dem som kan läsa dem. Vi finner bara skeletten av den forntida världen med dess särarter. De kunde inte överleva på jorden, och det fanns heller inget rum för dem i himlen. De kastades i avgrunden, eller bands till en osalig tillvaro på jorden, i väntan på människans domedag.

Vi har fått Jesus som räddning. I honom startar ett nytt släkte, som fullbordas i en helt ny värld, när denna är borta och utplånad.
___