måndag 5 februari 2007

Sedimenterade berg bevisar syndafloden

Vetenskaparna gillar att prata mycket om sina "lager". Kritalagret, jurassiclagret, etc. Idén är att de lager man finner i vissa bergarter skall kunna läsas som tidsstaplar, så att det understa är äldst, och sedan har nästa lager bildats under de s.k. "årmiljonerna" som gissas ha förflutit tills det är dags för nästa lager att påbörjas. Varför det alls bildas lager i så fall brukar inte framgå. Det borde väl bara vara en enda tjock massa då och inte distinkta övergångar till olika material.

Men det största problemet med "lagerteorin" måste ju vara lagrens jämna yta. Handlade det om mylla som byggdes på genom århundraden, årtusenden och årmiljoner, skulle ytan bli ojämn och formas efter underlaget och bero på hur mycket mylla som avsatts just på platsen. Men när man ser hur kluvna och eroderade berg uppvisar distinkta lager, så måste man inse att dessa uppstått på ett helt annat sätt.

Frågan blir då hur. Och det enda tänkbara svaret är - vatten. Det kallas sedimentering, och kan iakttas om du fyller en tillbringare vatten med lite jord, grus och sand, och skakar om. Efter en stund har det bildats lager i behållaren, och gruset har lagt sig underst, sanden sedan och jorden överst. I de bergarter där denna process bildat lager förstår man att sedimenteringen skett i stor skala. Hela berg och bergskedjor har bildats på detta sätt, och det förutsätter mycket vatten (MYCKET vatten), och mycket "omskakning". Och då är vi inne på översvämningskatastrofer av global omfattning. Ett vattenlager på en kilometer t.ex är ingen lokal händelse. För att sedimentering skall ske och lagrens ytor bli jämna, kräver det att vattnet står stilla och slamm, växt- och djurdelar och allt övrigt får sjunka ner i lugn och ro. Och skall så mycket vatten ligga utgjutet konstant över jorden en längre tid, åtminstone några veckor får man väl förutsätta, då handlar det om en katastrof som bara kan betecknas som likvärdig med syndafloden.

Skulle man höja havsytan med en kilometer, en siffra jag bara gissar men som säkert överstigs i vissa berglager, skulle så gott som hela den mänskliga civilisationen dränkas. Det finns inga vallar eller naturliga blockeringar som kan hålla så mycket vatten inspärrat på en lokal plats.

Alltså betyder de lager vi ser i bergen att jorden har varit globalt översvämmad - precis så som Bibeln säger!

Kanske någon menar att lagren bildats i haven, och sedan har lagren genom någon process krupit eller hoppat upp på land och blivit höga berg? Är du släkt med Bröderna Grimm? Nej, den sedimentering som sker långsamt, mycket långsamt i det fallet, skulle inte bilda sådana distinkta lager vi pratar om här. Och för övrigt är det ju inte så teorin går. De lager vi talar om är distinkta inte bara ifråga om det döda materialet, utan också om det biologiska och animaliska material som finns i lagren. (Fossilen är ju dessutom från landdjur många gånger). Idén är då att de mindre utvecklade djuren ligger underst, och sedan följer de ovanstående lagren "utvecklingsstegen" uppåt. Även där finns problem eftersom lagerföljden inte alltid är densamma. Då får det förklaras genom omfattande geologiska omkastningar av berg, vilket bara det leder till långsökta teorier och katastrofscenarion som likväl kommer i närheten av syndaflodsklass.

Det är ju typiskt att man alltid skall hamna där, vid de stora, STORA vattenmassornas påverkan? Eller kanske det beror på att det är så det är? Svårt att acceptera, för anställda forskare som MÅSTE hitta en annan förklaring. Och skarpa hjärnor klarar det, till slut, i alla fall innan någon mindre vetande genomskådar dem.

Distinktionen i biomaterialet, dvs bland döda djur och växter, visar som sagt även det upp en åtskillnad i sedimenteringen, och det kan förklaras genom att de minsta och svagaste djuren dött först av översvämningen och sjunkit till botten, medan större djur har flytt uppåt och klarat sig längre. På så sätt har en indelning skett i djurarter med olika överlevnadsförmåga under en översvämning, och de olika klasserna har hamnat i olika lager och på olika platser när de sedan dödats (antingen av varandra eller drunknat) och ansamlats. Sist har människor dött eftersom de kunnat fly upp på berg och försvara dessa mot de flesta djur, och därför har människan hamnat "överst" i lagerföljden - och på utvecklingsstegen.

Ovanstående är bara ett av många exempel på hur genomskinlig och rent löjeväckande evolutionsidén framstår om man vågar ifrågasätta den.
_______




Relaterat:
Kristna: Nästan säkert Noaks ark
Kristna säger sig ha funnit rester av Noaks ark